Efter en timme av diskussionsglatt mingel fick vi bänka oss i salen för att lyssna till kvällens talare: Sari Somppi, Hope Mwosu och Elli Flén.
Sari inledde med att prata om det viktiga arbete som hon gör som regionchef vid Brottsofferjouren. Om den hårda vardag som alltför många kvinnor - men även män - upplever, och de möjligheter som Brottsofferjouren har att hjälpa. Hon lyfte även fram vad vi som anhöriga och vänner kan göra för att stöda dessa utsatta. Eftersom det i detta nu är brist på svenska stödpersoner kommer RIKU efter årsskiftet att inleda en svensk grundkurs för stödpersoner. Ett gott tillfälle för alla som vill göra en insats!
Efter Sari tog Hope vid, för att berätta sin historia. Om hur det är att år efter år vänta på asylbesked. Om hur det är att som ensamstående kvinna med barn befinna sig i säkerhet men ändå tvingas leva så begränsat. Om hur viktigt det är att ges möjlighet att skapa mening i sitt liv och lära sig språket i det land man kommit till. Hope gör själv sitt bästa för att skapa denna mening, bland annat genom att skriva en roman som handlar om de orättvisor kvinnor i ett mansdominerat samhälle ställs inför - här kan ni läsa lite mer om den: Sold Out
Som tredje och sista talare gav Elli oss några tankeställare kring hur viktigt det är att det även finns kvinnliga fredsbevarare. Vem ska annars nå alla dessa kvinnor som har en sådan central roll i samhället men som av olika skäl inte har rätt att yttra sig? Elli fick oss även att reflektera kring allmän värnplikt och det faktum att den idag berör endast pojkar/män: är det verkligen så vi vill ha det?
Mycket mycket mer fick vi lyssna till och fundera på, och jag kan tänka mig att vi var många vars tankeverksamhet arbetade långt in på småtimmarna.
Stor tack till våra talare för att ni delade med er och tack även till alla som kom och lyssnade!
Text: Linda Ahlbäck
